Familjen...

Min familj är mitt stora stöd.

Jag har två underbara barn eller förlåt ungdomar. Min lugna duktiga dotter fyller 20 år i oktober. Hon har flyttat till sin härliga trevliga kille som hon träffade förra året. Hon jobbar delvis på ett serviceboende men sökt en utbildning till hösten som jag håller tummar och tår för att hon ska komma in på.

Min glada härliga son fyllde 17 år i maj. Han har gått ett år på en gymnasielinje som han nu hoppar av och byter till en mera praktisk linje. Just nu sommarjobbar han hos sin pappa och tjänar massor med pengar.

MIna barn och jag har nog ett mycket speciell förhållande. Vi verkligen älskar varandra och vi pratar och hjälper varandra med allt. Just nu så pratar vi om allt också. De är mitt bästa stöd.

Sen har jag förstårs min underbara sambo. Han är lugn och stabil och ett jättebra stöd. Vi har i sommar varit tillsammans i fem år och vi har bestämt oss för att vi ska åldras ihop.
Han har två barn som kommer och bor hos oss varannan vecka. Det funkar också väldigt bra. Sen har han i en dotter som bor i Stockholm och läser på Uppsala universitet. Hon kommer bara och hälsar på ibland.

Jag har också många fina vänner som stöttar mig, även om jag har många vänner så känner man att det finns en del som är bättre än andra.
Just nu är jag så känslig så jag föredrar de som är bäst.
Jag förstår att det kan vara svårt att träffa och prata med mig men på tiden så kommer de vännerna också tillbaka.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0